Governance är en avgörande faktor för företag som vill navigera på ett säkert sätt i en komplex regelverksmiljö. Det handlar inte bara om att följa regler, utan om att skapa en strukturerad och transparent styrning som stärker företagets beslutsprocesser och motståndskraft. Utan en stark governancestruktur riskerar företag att tappa kontrollen över sina juridiska åtaganden, vilket kan leda till allt från böter till förlorat förtroende hos investerare och myndigheter.
Governance omfattar de ramar, policyer och processer som säkerställer att företaget styrs ansvarsfullt och i enlighet med både interna riktlinjer och externa krav. Även om governance i sig inte är en lag är det avgörande för att hantera juridiska risker, och säkerställa att företaget kan agera proaktivt i förhållande till regelverk som GDPR, NIS2 och DORA.
Governance bör dock inte vara en isolerad disciplin. När det integreras i en bredare affärsstrategi och förankras i företagets ledningsstruktur blir det ett verktyg för att skapa långsiktig stabilitet och trovärdighet. Det kräver en ledning som inte bara ser governance som ett formellt ramverk, utan som en naturlig del av företagets sätt att fatta beslut och hantera juridiska utmaningar.
Governance i praktiken – ansvar och juridiska förpliktelser
För att governance ska fungera effektivt krävs en tydlig ansvarsfördelning i företaget. Det räcker inte med att ha policyer och riktlinjer – det måste finnas en klar struktur som säkerställer att governance omsätts i praktiken.
I svenska företag ansvarar den verkställande ledningen vanligtvis för att implementera governance och säkerställa att verksamheten följer gällande regelverk. Men i aktiebolag där det finns en styrelse har denna ett särskilt juridiskt ansvar enligt aktiebolagslagen (ABL). Styrelsen ska inte bara övervaka verksamheten, utan även säkerställa att det finns tillräckliga kontrollsystem och att bolaget följer lagar och interna styrprinciper.
Detta är särskilt relevant i frågor som rör regelefterlevnad (compliance), cybersäkerhet, hållbarhetsrapportering och riskhantering – områden där governance ska omsättas till konkret handling.
Styrelsens ansvar i governance
En välfungerande governancestruktur kräver en tydlig ansvarsfördelning där ledningen – och i vissa företag även styrelsen – spelar en avgörande roll. I vissa bolagsformer har styrelsen en juridisk skyldighet att säkerställa att governance fungerar i praktiken och att det finns effektiva rutiner för riskhantering och interna kontroller.
Enligt Aktiebolagslagen (2005:551) har styrelsen i aktiebolag ett tydligt ansvar för bolagets organisation, intern kontroll och riskhantering. I 8 kap. 4 § anges att styrelsen ansvarar för att kontrollera och följa upp på bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innebär att styrelsen inte bara ska besluta om strategier och policyer, utan också säkerställa att dessa implementeras och efterlevs i den dagliga verksamheten.
Om styrelsen brister i dessa skyldigheter kan ledamöterna enligt 29 kap. 1 § bli personligt ansvariga för skador som uppstår genom uppsåt eller oaktsamhet. Detta culpaansvar innebär att försummelser i styrelsearbetet kan få direkta juridiska konsekvenser, vilket understryker vikten av en fungerande governancestruktur.
Governance och compliance – ett integrerat tillvägagångssätt
Effektiv governance handlar inte bara om att ha rätt strukturer på plats, utan också om att säkerställa att företaget följer lagar och standarder som GDPR, NIS2 och DORA. Detta kräver ett systematiskt tillvägagångssätt där governance stödjer företagets förmåga att implementera nödvändiga processer, policyer och kontroller.
En stark governancestruktur möjliggör ett systematiskt arbete med compliance genom:
- Tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning
- Löpande kontroller och övervakning
- Effektiva rapporteringsmekanismer
Styrelsen – eller i företag utan styrelse, den högsta ledningen – har en central roll när det kommer till att säkerställa att compliance inte blir en isolerad uppgift, utan en integrerad del av företagets riskhantering. Utan ett sådant strukturerat tillvägagångssätt ökar risken för böter, sanktioner och förlorade affärsmöjligheter.
LÄS OCKSÅ: Governance vs. compliance: Hur hänger de ihop?
Juridiskt ansvar vid bristande handling
Governance och compliance är inte bara strategiska prioriteringar – de innebär också ett juridiskt ansvar. Om ett företag uppmärksammar en compliance-överträdelse utan att agera kan ledningen hållas ansvarig för medverkan till överträdelsen.
För styrelsen innebär det att ledamöterna kan hållas ansvariga om de försummar sin tillsynsplikt och underlåter att ingripa i situationer där de borde ha agerat. Detsamma gäller för ledningen, som har det operativa ansvaret och förväntas agera aktivt för att åtgärda potentiella överträdelser.
Omvänd bevisbörda
I många lagstiftningar och standarder ligger ansvaret för att dokumentera compliance hos företaget självt. Det innebär att det inte är myndigheterna som ska bevisa en överträdelse – företaget måste aktivt kunna visa att reglerna efterlevs.
Ett exempel på detta är artikel 24 i GDPR, som kräver att företag visar att de följer reglerna för dataskydd.
Detta ställer krav på revisionsprocesser, interna policyer och rapporteringsmekanismer så att compliance inte bara blir en administrativ uppgift utan en integrerad del av governancestrukturen.
Eskaleringsprocedurer och intern rapportering
Effektiv governance kräver en strukturerad eskaleringsprocess så att potentiella regelöverträdelser snabbt kan identifieras och hanteras. Utan en tydlig mekanism för intern rapportering riskerar företag att kritiska problem inte når fram till rätt beslutsfattare, vilket kan öka risken för juridiska konsekvenser.
Särskilt mellanchefer kan utgöra en riskfaktor, eftersom de ofta befinner sig i spänningsfältet mellan affärsmål och compliancekrav. Medan högsta ledningen vanligtvis prioriterar långsiktig stabilitet kan mellanchefer vara mer benägna att ta kommersiella risker som äventyrar compliance. En välfungerande eskaleringsprocess säkerställer att risker identifieras i tid, så att styrelsen och ledningen kan fatta informerade beslut.
En strategisk nödvändighet
Governance är alltså inte bara en fråga om att följa lagstiftning, utan en integrerad del av ett företags förmåga att navigera i en komplex och föränderlig affärsmiljö. Företag som arbetar strukturerat med governance är bättre rustade att hantera regulatoriska förändringar, minimera risker och behålla affärsmässig trovärdighet.
Regelverken utvecklas ständigt och kraven på dokumentation och intern kontroll blir bara strängare. Företag som arbetar strategiskt med governance uppnår inte bara bättre compliance – de skapar också en mer flexibel organisation som är rustad för att snabbt reagera på nya risker och förändringar i regelverket.
Governance är dessutom inte bara en intern angelägenhet. Investerare, kunder och samarbetspartners ställer i allt större utsträckning krav på dokumenterat ansvarstagande, riskhantering och transparens. Governance bör därför inte ses som en administrativ börda, utan som ett verktyg för att stärka företagets konkurrenskraft, skapa långsiktig robusthet och positionera sig starkt på marknaden.
Genom att integrera governance i både beslutsprocesser och den operativa verksamheten kan företag inte bara uppfylla regulatoriska krav, utan också skapa en kultur där ansvarstagande och riskhantering blir en del av daglig praxis. Det är här governance går från att vara en juridisk nödvändighet till en verklig konkurrensfördel.
LÄS OCKSÅ: Riskhantering och governance – hur hänger de ihop?
