Non Financial Reporting Directive (NFRD), som är de nuvarande riktlinjerna för icke-finansiell
rapportering, och EU:s nya initiativ CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som för närvarande håller på att utarbetas, fokuserar båda på det faktum att hållbarhetsrapportering på sikt bör ske på samma nivå som finansiell rapportering.
Men vad är skillnaden mellan de två, och är CSRD en efterföljare till NFRD - eller kommer företag i EU behöva navigera mellan två olika rapporteringssystem?
Vad är NFRD?
NFRD - eller det mindre vardagliga namnet Direktiv 2014/95/EU - fastställer reglerna för offentliggörande av icke-finansiell information och diversitetsinformation som rör ESG-områden för EU-företag med fler än 500 anställda, inklusive börsnoterade företag, försäkringsbolag och banker.
Direktivet har två huvudsakliga syften: att tillhandahålla icke-finansiell information för intressenter och investerare samt att uppmuntra samhället att ta ansvar för sociala och miljömässiga frågor.
Enligt direktivet är företagen skyldiga att rapportera om exempelvis affärsutveckling, resultat, påverkan och position i förhållande till en fördefinierad lista över icke-finansiella frågor och offentliggöra sina års- och hållbarhetsrapporter.
Vad är CSRD?
CSRD är ett nytt EU-direktiv som ändrar och skärper de nuvarande kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Och låt oss vara tydliga från början, ja - CSRD kommer att ersätta NFRD.
Syftet med det nya direktivet är att standardisera rapporteringen och göra det mycket enklare vid jämförelse av företagens hållbarhetsdata tvärs över olika enheter och fokusområden. Detta kommer att öka transparensen inom området och uppmuntra till ett ännu större fokus på företagens hållbarhetsarbete - internt och externt.
LÄS OCKSÅ: Förstå EU-direktivet om hållbarhetsrapportering
NFRD vs. CSRD - vilka är de viktigaste skillnaderna?
Det primära syftet med övergången till CSRD är att åtgärda bristerna med NFRD.
På europeisk nivå utökas till exempel antalet berörda företag från cirka 11 700 till cirka 49 000.
När det gäller rapporteringskraven i CSRD kommer de som presenteras i NFRD att ändras. I tillägg till NFRD introduceras följande ämnen:
- Double Materiality analys och rapportering av både den påverkan företaget har på samhället och miljön (Impact Materiality) och de hållbarhetsrisker som företaget upplever (Financial Materiality) - t.ex. på grund av klimatförändringar och resursbrist
- Formulering av långsiktiga mål och policyer för miljö, sociala frågor och bolagsstyrning
- Due diligence av företagets verksamhet och leverantörskedja
- Offentliggörande av information om immateriella tillgångar (socialt, mänskligt och
intellektuellt kapital) - Rapportering i enlighet med Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR)
och EU:s taxonomiförordning - Integrerad rapportering och obligatorisk extern granskning
- Digital märkning av information så den kan maskinläsas
- Extern revision av tredje part
När träder CSRD i kraft och vad innebär det för dig?
Tillämpningsområdet för EU:s nya åtgärder är bredare än dess föregångare. Det gäller nämligen för företag som är noterade på en reglerad marknad i EU och som uppfyller två av följande tre tröskelvärden:
- Ett genomsnitt på 250 eller fler heltidsanställda
- En balansomslutning på mer än 20 miljoner euro
- 40 miljoner euro eller mer i nettoomsättning
I Sverige infördes CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) genom ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2024. Det innebär att stora eller börsnoterade svenska företag med kalenderår som räkenskapsår ska börja rapportera enligt CSRD för första gången för räkenskapsåret 2025.
Men i februari 2025 presenterade EU-kommissionen Omnibusförslaget, där rapporteringsplikten justeras. Kommissionen föreslår att begränsa antalet företag som ska rapportera enligt CSRD. Framöver kommer kraven endast att gälla företag med mer än 1 000 anställda och samtidigt antingen en omsättning på över 50 miljoner euro eller en balansräkning på över 25 miljoner euro, med första rapportering väntad i november 2025.
Det innebär att många mindre företag, inklusive börsnoterade små och medelstora företag (SMF), inte längre kommer att omfattas av de obligatoriska rapporteringskraven. SMF kan istället välja att följa den frivilliga standarden VSME, som syftar till att göra hållbarhetsrapportering mer tillgänglig och skalbar för mindre företag.
