Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) har blivit en viktig aktör i rapporteringslandskapet och inför nya krav som kräver strategiska, operativa och kommunikativa överväganden.
Implementeringen av CSRD är inte bara en fråga om efterlevnad. Det är en strategisk manöver som kan stärka organisationens hållbarhetsprofil och skapa en solid plattform för förtroende och transparens i förhållande till investerare och intressenter. Med ett genomtänkt förhållningssätt kan CSRD bli en nyckelfaktor som inte bara stärker varumärket och konkurrenskraften, utan också främjar en hållbar affärsutveckling.
8 steg för att implementera CSRD
En effektiv implementering av CSRD kräver ett metodiskt arbetssätt, där organisationens kontext och behov beaktas i varje steg. Följande 8 steg säkerställer att du kommer runt de viktigaste övervägandena och hjälper till att göra CSRD till en integrerad del av organisationens hållbarhetsstrategi.
1) Förstå lagstiftningen och din nuvarande situation
Att förstå och analysera CSRD och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) utgör hörnstenarna i implementeringsprocessen. Det är viktigt att förstå de komplexa kraven så att ni som organisation vet vad ni står inför och inte minst var det är nödvändigt att vidta åtgärder.
Inrätta ett team för att hantera implementeringsprocessen och bygga upp nödvändig kunskap och expertis i förhållande till CSRD och ESRS. När kraven är förstådda är nästa steg att bedöma var organisationen står när det gäller hållbarhetsrapportering och efterlevnad för närvarande. Detta innebär bland annat en bedömning av befintliga rapporteringsrutiner, datainsamlingsmetoder och kvalitet samt nuvarande efterlevnadsnivåer. Analysen kommer inte bara att belysa eventuella luckor eller områden som behöver förbättras, utan också bidra till att identifiera de resurser som behövs för att uppfylla kraven i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och säkerställa en smidig övergång till de nya rapporteringsstandarderna.
2) Förfina insatserna och definiera strategin
Implementering av CSRD och efterlevnad av ESRS kräver en väldefinierad strategi och en tydlig avgränsning av insatserna. Det första steget är en realistisk och meningsfull avgränsning, vilket är nödvändigt för att undvika onödig komplexitet och säkerställa att insatserna är riktade och effektiva. Anpassa omfattningen av insatserna till organisationens ambitioner och de krav som följer med implementeringen av CSRD. Omfattningen kan variera beroende på om organisationen vill ha grundläggande efterlevnad eller strävar efter att vara ledande inom hållbarhet.
Tydliga mål säkerställer att resurser och medarbetarengagemang investeras rätt i förhållande till önskat resultat. Dessutom är det viktigt att inse att implementering är en kontinuerlig process som kräver uthålligt engagemang; hållbarhetsrapportering är inte en årlig övning, utan en integrerad del av företagets dagliga verksamhet och långsiktiga strategi.
3) Utför en väsentlighetsbedömning
Att göra en dubbel väsentlighetsbedömning, som omfattar både finansiell väsentlighet och påverkansväsentlighet, är en viktig del av genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Bedömningen innebär en analys av hur organisationens verksamhet påverkar och påverkas av miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer.
Det första steget är att identifiera och utvärdera de ESG-relaterade effekter, risker och möjligheter som organisationen står inför, inklusive en noggrann bedömning av organisationens globala leverantörskedja.
Genom att integrera resultaten av väsentlighetsanalysen i organisationens övergripande strategi och rapporteringspraxis kan du säkerställa att hållbarhetsrapporteringen är förenlig med CSRD. Det kommer inte bara att bidra till att uppfylla regulatoriska krav, utan också stärka organisationens övergripande hållbarhetsstrategi och prestanda.
LÄS OCKSÅ: Gör dig redo för att uppfylla kraven för CSRD
4) Identifiera och åtgärda luckor
För att identifiera bristerna i nuvarande rapporteringspraxis krävs en grundlig gapanalys för de hållbarhetsfrågor som antingen är obligatoriska eller som identifierades som relevanta i den tidigare dubbla väsentlighetsbedömningen.
Identifiera sedan specifikt den dokumentation och de data som saknas för att uppfylla ESRS-kraven genom att bland annat titta på nuvarande datainsamlingsmetoder, datakvalitet och rapporteringsformat.
Gapanalysen ger inte bara en god förståelse för hur väl din nuvarande rapportering överensstämmer med de kommande ESRS-kraven, utan ger också tydlig vägledning om vad som specifikt behövs för att täppa till luckorna och säkerställa att organisationen är fullt förberedd för att följa de nya rapporteringsstandarderna.
5) Interna kontroller och handlingsplan
Ett effektivt genomförande av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kräver en robust intern kontroll. Tydliga roller och ansvarsområden måste definieras i hela organisationen. Därefter måste ett ramverk för intern kontroll av icke-finansiell information införas för att säkerställa att uppgifterna är korrekta, tillförlitliga och aktuella. Kontrollerna ska inte bara underlätta efterlevnad av ESRS, utan också stödja en kultur där hållbarhet och ansvarsskyldighet är integrerade i alla aspekter av verksamheten.
Dessutom är det viktigt att ha en handlingsplan som prioriterar nästa steg baserat på resultaten av gapbedömningen. Eftersom ESRS-krav kan påverka olika delar av organisationen är ett robust tvärfunktionellt samarbete mellan olika avdelningar och funktioner avgörande för att säkerställa att alla aspekter av implementeringsprocessen är samordnade och i linje med organisationens övergripande mål och strategi.
6) Genomförande och rapportering
Implementering och rapportering av ESG-data är en viktig del av CSRD-efterlevnaden. Börja med att utveckla och implementera policyer, sätta upp tydliga mål och lansera nya initiativ för att förbättra din organisations hållbarhetsprestanda. Det handlar bland annat om att samla in och analysera relevant data på ett strukturerat och övergripande sätt, vilket kan stödjas av digitala lösningar som kan hantera och analysera data på ett effektivt sätt.
Att bedöma och förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos befintliga data är också en viktig komponent, liksom att förbereda organisationen för att samla in nya typer av data för att uppfylla kraven i direktivet.
7) Genomgång och revision
Granskning och revision av hållbarhetsrapporten är ett avgörande steg för att validera dess noggrannhet, tillförlitlighet och överensstämmelse med CSRD och ESRS.
Först och främst måste rapporten granskas och godkännas internt för att säkerställa att all data är korrekt och att rapporteringen är i linje med de identifierade kraven och organisationens hållbarhetsstrategi.
Därefter måste en extern revisor granska rapporten för att validera den. Revisorn måste granska och bekräfta att alla uppgifter har samlats in och rapporterats på ett korrekt sätt och att alla krav i CSRD och ESRS har uppfyllts. Eventuella konsekvenser eller brister måste identifieras och revisorn måste lämna rekommendationer eller krav på korrigeringar.
Det är viktigt att se till att revisionsprocessen är transparent och dokumenterad så att alla intressenter kan ha förtroende för innehållet i rapporten och organisationens rapporteringsprocess.
8) Kommunikation till alla intressenter
Effektiv kommunikation kring genomförandet av CSRD och efterföljande rapporteringsprocesser är avgörande för att säkerställa transparens och bygga förtroende. En tydlig och konsekvent kommunikationsstrategi kommer inte bara att visa organisationens engagemang och framsteg inom hållbarhet, utan också stärka dess rykte och relationer med intressenter.
Kom ihåg att ärlig och konsekvent kommunikation är nyckeln till att bygga och upprätthålla förtroende mellan alla intressenter – anställda och kunder, såväl som investerare och affärspartners.
LÄS OCKSÅ: ESRS - att förstå kärnan i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering
