Riskhantering - eller risk management som det också kallas - handlar om att analysera de risker som kan orsaka skada eller förlust av värde för din organisation och därmed förhindra att den når sina ekonomiska mål.
Riskhantering tas ofta upp i samband med organisationens mest betydelsefulla affärsprocesser, men det är också en viktig komponent när det gäller IT-tjänster och -system, samt medarbetare, leverantörer och affärspartners.
Framgångsrik riskhantering kan hjälpa din organisation att beakta alla de risker ni står inför och, viktigast av allt, att bedöma hur ni bäst hanterar dem.
Vad är riskhantering?
I sin enklaste form handlar riskhantering om att identifiera risker, utvärdera deras omfattning, samt fatta beslut om hur organisationen bäst bör agera för att hantera dem.
Alla organisationer måste hantera risker. Vissa risker är resultatet av medvetna beslut, andra är en naturlig del av den miljö som organisationen verkar i.
Starta ett företag, lansera produkter, anställa medarbetare,
samla in data, bygga upp system - alla är avgörande för framgång, men utgör också potentiella risker.
Riskhantering ger organisationer möjligheten att strategiskt hantera både risktagande och riskreducering. Målet är att säkerställa att organisationen och dess anställda agerar för att förebygga eller minska risken för händelser som kan påverka intäkterna negativt, leda till konkurs eller skada företagets rykte.
4 Riskhanteringens beståndsdelar
En effektiv riskhantering bör vara systematisk, strukturerad och konsekvent i hela organisationen. Det finns flera steg i en riskhanteringsprocess, men den bör åtminstone omfatta följande:
1) Identifiering av risker
Riskidentifiering är processen att dokumentera potentiella risker och sedan kategorisera de
faktiska risker som organisationen står inför. Ett systematiskt tillvägagångssätt för riskidentifiering är viktigt
Att identifiera risker är viktigt eftersom det minskar sannolikheten för att potentiella risker förbises.
Samtidigt är det viktigt att inte bara titta på aktuella risker, utan också att se framåt. I takt med att tekniken utvecklas gör även organisationen det - och det kan leda till nya risker.
2) Bedömning av risker
När riskerna har identifierats är nästa steg att bedöma sannolikheten för att de inträffar och
deras potentiella påverkan på organisationen.
Risker kan till exempel kategoriseras i allvarliga, måttliga och mindre allvarliga för att ge organisationen en grundlig översikt över hotens allvarlighetsgrad och sannolikheten för att de inträffar.
3) Att mildra risker
När riskerna har definierats och analyserats är nästa fråga hur organisationen ska hantera dem.
Ska det upprättas en handlingsplan för vad chefer och anställda ska göra om en viss risk inträffar, eller ska personalen utbildas för att t.ex. minska risken för nätfiskeattacker?
Att kategorisera risker kan hjälpa organisationen att prioritera när ytterligare åtgärder behöver vidtas.
4) Övervakning av risker
Det är frestande att tro att riskhantering är en uppgift som kan viftas bort när ovanstående är
gjort. Men vi lever i en föränderlig värld där framför allt tekniken utvecklas blixtsnabbt - och det gör även organisationer.
Av samma anledning är risker inte statiska; de förändras över tid. Detta gäller även den potentiella påverkan och sannolikheten att de inträffar. Riskövervakning är därför ett nödvändigt verktyg som säkerställer att risker kontinuerligt utvärderas för att avgöra om nya åtgärder behövs.
