Hållbarhet står på dagordningen i hela EU. Organisationer måste bidra till utvecklingen genom att förstå och hantera både de positiva och negativa effekterna av organisationens verksamhet på miljön och samhället.
Double materiality, eller dubbel väsentlighet som det heter på svenska – är ett begrepp kopplat till ESG-rapportering och syftar på principen att organisationer påverkar miljön och samhället – och vice versa. Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) kräver att organisationer tar hänsyn till principen om dubbel väsentlighet i sina rapporter så att omvärlden kan få en transparent och tillförlitlig inblick i de miljömässiga och sociala konsekvenserna av deras verksamhet.
Dubbel väsentlighet kan därför ses som ett holistiskt förhållningssätt till hållbar utveckling som erkänner att organisationers ansvar går utöver ekonomiska resultat och även inkluderar deras inverkan på världen omkring dem.
Vad är Financial Materiality?
Med Financial Materiality (finansiell väsentlighet) avses de aspekter av organisationens verksamhet som har en betydande inverkan på det finansiella resultatet. Det kan omfatta ett brett spektrum av faktorer, från operativa och juridiska risker till miljömässiga och sociala konsekvenser.
I en värld där sociala och miljömässiga fotavtryck betyder mer och mer för både kunder och partners räcker det inte längre att bara fokusera på traditionella finansiella indikatorer. Organisationen måste också ta hänsyn till hur dess verksamhet påverkar samhället och miljön och hur denna påverkan i slutändan kan påverka det ekonomiska resultatet.
Till exempel kan en organisation som inte tar hänsyn till miljörisker drabbas av betydande kostnader i form av böter, stämningar och förlorat anseende. Det kan ha en betydande inverkan på organisationens ekonomiska resultat. På samma sätt kan organisationer som inte tar hänsyn till sociala risker, såsom arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, också drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser.
Därför är det viktigt att förstå och ta hänsyn till finansiell väsentlighet i både beslutsfattande och rapportering. Genom att göra detta kan organisationen bättre hantera risker, ta vara på möjligheter och skapa långsiktigt värde för alla intressenter.
Vad är Impact Materiality?
Impact Materiality (påverkansväsentlighet) är en del av den bredare ESG-strategin som tar hänsyn till organisationens påverkan inom ett antal områden, inklusive klimatförändringar, mänskliga rättigheter, arbetsrätt, korruption och många fler.
Till skillnad från finansiell väsentlighet, som fokuserar på hur dessa faktorer kan påverka organisationens finansiella resultat, tittar påverkansväsentlighet på hur organisationens handlingar påverkar omvärlden. Det är ett mer holistiskt tillvägagångssätt som erkänner att företag har ansvar som sträcker sig bortom deras resultat.
Till exempel kan en organisation som producerar produkter med höga koldioxidutsläpp ha en betydande negativ inverkan på miljön, även om dessa produkter är lönsamma. Påverkansväsentlighet kommer att ta hänsyn till denna miljöpåverkan och kan leda till förändringar i organisationens praxis för att minska dess miljöpåverkan.
Det är viktigt att notera att påverkansväsentlighet inte är en ersättning för finansiell väsentlighet, utan snarare en förlängning. Båda tillvägagångssätten är viktiga för att få en fullständig bild av organisationens praxis och dess långsiktiga livskraft.
LÄS OCKSÅ: Gör dig redo att uppfylla kraven i CSRD
Hur dubbel väsentlighet påverkar organisationen
Dubbel väsentlighet kommer att ha en betydande inverkan på organisationer, oavsett storlek eller sektor. Det räcker inte längre att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna av affärsverksamheten. I stället måste organisationerna också ta hänsyn till de miljömässiga och sociala konsekvenserna av sin verksamhet.
Under de senaste åren har det blivit uppenbart att miljömässiga, sociala och styrningsmässiga aspekter i en organisation inte längre är frivilliga. Hållbarhet är i högsta grad närvarande på den europeiska offentliga agendan, vilket är anledningen till att dubbel väsentlighet också kommer att spela en roll för din organisation.
Initialt (2024) kommer endast stora och börsnoterade organisationer att behöva rapportera – och kommer att påverkas direkt av dubbel väsentlighet – men i realiteten kommer de allra flesta underleverantörer också att uppleva ökade krav på hållbarhetsrapportering. Lagstiftning som CSRD tenderar att sprida sig som ringar på vattnet och skapa svallvågor för de företag som idag inte direkt omfattas av lagstiftningen. Mindre företag kommer därför också att uppleva en ökad efterfrågan på ESG-data.
Senast 2025 kommer direktivet att omfatta företag i EU med mer än 250 anställda (och en viss omsättning eller balansomslutning), och senast 2028 kommer fler standarder som är inriktade på specifika sektorer och segmentet små och medelstora företag att fasas in.
Att navigera i det nya landskapet kan vara utmanande, men det är också en möjlighet för organisationer att förbättra sina hållbarhetsmetoder, stärka sitt rykte och skapa långsiktigt värde. Genom att förstå och implementera dubbel väsentlighet kan organisationen säkerställa att den ligger i framkant av utvecklingen och är redo att möta framtidens utmaningar.
