I december 2019 satte Europeiska kommissionen upp ett ambitiöst mål om att bli den första klimatneutrala kontinenten år 2050. Målet är en renare miljö, mer prisvärd energi, smartare transporter, nya arbetstillfällen och en allmänt bättre livskvalitet för invånarna i medlemsländerna.
Att uppnå detta mål är ingen liten uppgift – det krävs en ambitiös och omfattande plan för att nå dit. En del av den planen är känd som den europeiska gröna given (på engelska EU green Deal), en av sex prioriteringarna för att stötta kampen om en klimatneutral kontinent.
Vad är den europeiska gröna given?
Den europeiska gröna given är en uppsättning initiativ som först ska möjliggöra en 55-procentig minskning av de nuvarande koldioxidutsläppen innan år 2030 (jämfört med 1990 års nivåer) och därefter sträva mot klimatneutralitet. På det hela taget stödjer den europeiska gröna given omvandlingen av hela det europeiska samhället som krävs för en modernare och mer konkurrenskraftig ekonomi.
Syftet med den europeiska gröna given är att öka resurseffektiviteten genom att övergå till en ren, cirkulär ekonomi och att stoppa klimatförändringarna, vända utvecklingen av den biologiska mångfalden och minska föroreningarna.
Arbetet med den europeiska gröna given pågår fortfarande och många av initiativen är fortfarande på utvecklingsstadiet. Här är ett urval av de viktigaste delarna:
- En klimatlag som ska gälla för alla EU:s medlemsstater.
- Omställning till förnybar energi.
- Omfattande besparingar inom energisektorn.
- Omställning av transportsektorn.
- En handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
- En strategi för att öka biologisk mångfald.
För att omsätta dessa initiativ i lagstiftning har Europeiska kommissionen utarbetat paketet "Fit for 55". Den består av en rad förslag för att se över klimat-, energi- och transportrelaterad lagstiftning och införa nya initiativ som är anpassade till EU:s mål om klimatneutralitet.
LÄS ÄVEN: Vad är EU:s taxonomi för miljömässig hållbarhet?
Den europeiska klimatlagen gör klimatneutralitet till en rättslig skyldighet
Den europeiska klimatförändringslagen antogs den 28 juni 2021. I lagen fastställs målet om klimatneutralitet innan år 2050, samtidigt som det fastställs ett bindande EU-klimatmål om en minskning av koldioxidutsläppen med minst 55 % till 2030.
Som en del av EU omfattas Sverige av EU:s gemensamma energi- och klimatpolitik och klimatlagen spelar därför också en roll för svenska företags agerande för att vara miljömässigt hållbara. Det kommer att finnas en växande efterfrågan på företag som förstår miljöutmaningarna och framför allt är utrustade för att ta itu med dem på både en strategisk och operativ nivå.
Hållbarhetsrapportering står i fokus
Från och med den 1 januari 2024 kommer EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) att ersätta det befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Det reviderade direktivet stödjer den europeiska gröna pakten genom att bland annat göra företagens hållbarhetsprestanda mer transparent och lättare att jämföra mellan olika sektorer för investerare, affärspartner och leverantörer.
CSRD är också en del av ett bredare paket för hållbar finansiering som stöder European Green Deal genom att hjälpa till att kanalisera privata investeringar till en klimatneutral ekonomi. Finansieringspaketet omfattar också EU:s taxonomi, som klargör vilka ekonomiska verksamheter som bidrar mest till att uppfylla EU:s miljömål.
Den europeiska gröna given är således ett paraply som samlar alla miljökrav under sig – inklusive CSRD och EU:s taxonomi. På det sätttet kan vi tillsammans uppnå det ambitiösa målet om att ha en klimatneutral kontinent år 2050.
