Eftersom hållbarhet, etik och ansvarsfullt företagande är viktigt för både konsumenter och investerare, krävs idag organisationer på ESG-rapportering.
ESG (Environmental, Social and Corporate Governance) är ett holistiskt sätt att mäta en organisations påverkan på sin omvärld. Det handlar inte bara om att uppfylla lagstadgade krav eller framstå som socialt ansvarstagande. Det är en strategisk process som kan driva innovation, stärka anseendet och skapa långsiktigt värde för organisationen.
Genom att fördjupa sig i de tre kärnområdena - miljö, socialt ansvar och styrning - kan din organisation bidra positivt till samhället samtidigt som den positionerar sig för en hållbar affärsverksamhet och vänder utmaningar till en konkurrensfördel.
Vad är ESG-rapportering?
En ESG-rapport är en omfattande, strukturerad och transparent redovisning av organisationens prestationer inom miljö, socialt ansvar, och styrning, så att man kan jämföra och bedöma hållbarhetsarbetet i olika företag och sektorer. Rapporten fungerar också som en inblick i organisationens värderingar, kultur och hållbarhetsstrategi, så att intressenterna kan förstå hur organisationen hanterar sina ESG-risker och -möjligheter och hur organisationen bidrar till hållbara mål och samhällsvärde.
Tidigare har ESG-rapportering varit svår, då det inte fanns något standardiserat ramverk för hur rapporter skulle utarbetas på samma sätt som det finns idag. Olika verktyg och tillvägagångssätt lämnade utrymme för vaga påståenden och gjorde det svårt att bedöma och jämföra organisationers faktiska hållbarhetsprestanda.
Det nya EU-direktivet för hållbarhetsrapportering, CSRD, syftar till att strukturera det tidigare röriga tillvägagångssättet och istället ställa tydliga krav på innehållet i ESG-rapporten. Initialt kommer CSRD att omfatta cirka 49 000 företag i EU:s medlemsländer.
LÄS ÄVEN: CSRD: Förståelse för EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering
Vad är ESG-nyckeltal?
ESG-nyckeltal är de konkreta mått som används för att bedöma och rapportera en organisations resultat inom de tre huvudområdena. De ger en kvantitativ bild av organisationens hållbarhetsprestanda. De kallas även för icke-finansiella prestationsmått.
Även om nyckeltalen varierar från organisation till organisation är det viktigt att säkerställa en konsekvent rapportering. Det är fördelaktigt om siffrorna följer internationella standarder för definitioner och beräkningsmetoder och du bör också följa god rapporteringspraxis så att ESG-nyckeltalen är lika tillförlitliga som traditionell finansiell data.
Detta inkluderar bland annat:
- Avgränsning - följ den finansiella avgränsningen
- Konsolidering - följ de finansiella reglerna för samling av data
- Period - följ samma period som de finansiella rapporterna
- Redovisningsprinciper - beskriv de metoder som används för att mäta ESG-data
- Resultat - förklara och redogör för utvecklingen av siffrorna över en period på 3-5 år
ESG-nyckeltal är viktiga av två skäl: För det första kan investerare och intressenter få insikt i organisationens arbete med hållbarhet och socialt ansvar, och för det andra är det en möjlighet att sätta upp mål och spårningsmekanismer för framtida förbättringar.
Det finns inga universella bestämmelser som reglerar exakt vilka ESG-nyckeltal som bör finnas med. Nedan följer några exempel på ESG-nyckeltal som kan vara bra att rapportera. Dock är det viktigt att poängtera att vilka nyckeltal som rapporteras bör anpassas till verksamheten.
- (E)nvironment: CO2e-utsläpp, energiförbrukning, förbrukning av förnybar energi, vattenförbrukning, hantering av farligt avfall och hantering av återvinningsbart avfall.
- (S)ocial: Sjukfrånvaro, arbetsplatsolyckor, personalomsättning, medarbetarnöjdhet och könsfördelning i organisationen respektive ledningen.
- (G)overnance: Löneskillnad mellan VD och anställda samt löneskillnad mellan kvinnor och män.
Om organisationen omfattas av CSRD, följ ESRS (European Sustainability Reporting Standards) för att säkerställa nödvändig datainsamling och efterlevnad av CSRD.
Vem bör göra ESG-rapportering?
ESG-rapportering är inte längre förbehållet stora multinationella företag. Organisationer av alla storlekar och typer bör nu betrakta ESG-rapportering som en viktig del av ett ansvarsfullt företagande. Detta gäller både företag, ideella organisationer och statliga institutioner.
Om ESG-rapporteringen är frivillig eller obligatorisk beror på den specifika situationen för varje organisation. För vissa organisationer är det ett lagkrav enligt CSRD. Men även om din organisation inte omfattas av direktivet kan du ändå påverkas indirekt och bli skyldig att upprätta någon form av ESG-rapport.
De omfattade organisationerna ska rapportera om ESG-aspekter i hela företagets värdekedja, inklusive i förhållande till företagets produkter och tjänster, affärsrelationer och leverantörer. Detta skapar en kaskadeffekt som påverkar organisationer som utgör en del av värdekedjan för ett företag som omfattas av dessa regler.
Varför är ESG-rapportering viktigt?
ESG-rapportering främjar förtroende och transparens genom att ge investerare, kunder och anställda en tydlig bild av organisationens hållbarhetsprestanda, och rapportering minskar risken för greenwashing och förbättrar organisationens rykte.
Allt fler organisationer omfattas av bestämmelser på detta område, till exempel säkerställer CSRD, och korrekt ESG-rapportering efterlevnad av tillämpliga lagar och bestämmelser. Men det är inte bara omfattade organisationer som kan dra nytta av ESG-rapporteringen. Genom att integrera ESG-målen i affärsstrategin kan organisationer identifiera nya möjligheter, minimera risker och skapa långsiktigt värde, vilket kan leda till innovation och en starkare marknadsposition, oavsett organisationens storlek. Samtidigt lägger investerare allt större vikt vid ESG-faktorer när de utvärderar investeringsmöjligheter, och i en värld där hållbarhet blir alltmer centralt kan ESG-rapportering därför ge en konkurrensfördel.
Sammantaget är ESG-rapportering inte bara ett verktyg för att mäta och rapportera hållbarhetsinsatser, det är ett strategiskt tillvägagångssätt som kopplar samman en organisations kärnverksamhet med dess sociala, miljömässiga och styrningsmässiga ansvar.
LÄS ÄVEN: 3 goda skäl att arbeta med ESG
Steg för steg: Så kommer du igång med ESG-rapportering
Att komma igång med ESG-rapportering kan verka som en komplicerad process, men med ett strukturerat tillvägagångssätt kan den göras hanterbar. Det handlar om att förstå organisationens nuvarande position, sätta upp tydliga mål, implementera strategier och följa upp framstegen.
Steg för steg ser processen ut på följande sätt:
1) Bedömning av nuläget
Börja med att analysera organisationens nuvarande ESG-praxis. Var står organisationen i förhållande till miljö, socialt ansvar och styrning - vilka delar arbetar man redan med, vad finns på plats och vad kan förbättras?
2) Fastställa mål och strategier
En tydlig ESG-strategi är avgörande för framgång, och detta steg innebär att man definierar organisationens ESG-mål och skapar en plan för hur man ska uppnå dem. Det är viktigt att notera att ingen organisation kan göra allt inom alla områden, så det är viktigt att titta på var din organisation kan göra skillnad.
Särskilt i samband med CSRD är det viktigt för de berörda organisationerna att definiera sin ambitionsnivå. Det är relevant att känna till målet för att säkerställa att de resurser som ska fördelas ligger i linje med vad företaget vill uppnå.
3) Implementering
När ESG-principerna ska integreras i den dagliga verksamheten måste nya policyer, rutiner och metoder tas fram för att säkerställa att berörda medarbetare vet vad de ska göra och hur de ska göra det. Extern rådgivning kan behövas för att säkerställa att ESG-målen integreras i alla delar av organisationen.
4) Mätning och uppföljning
ESG-verktyg och -metoder för att spåra framsteg är avgörande för ESG-rapporteringens framgång. Därför är det viktigt att välja rätt verktyg för att mäta och övervaka organisationens resultat i förhållande till de fastställda ESG-målen.
ESG-rapportering är inte en isolerad uppgift, utan en integrerad del av organisationens övergripande strategi och verksamhet. Det krävs därför inte bara en tydlig plan och rätt verktyg, utan också ett starkt stöd från ledningen och tilldelning av nödvändiga resurser, inklusive investeringar i kvalificerade medarbetare och tekniska lösningar för att stödja datainsamling och analys. Utan detta engagemang och stöd från ledningen kan ESG-rapporteringen bli ytlig och otillräcklig.
Hållbarhet blir bara viktigare och viktigare
Med en ökad global medvetenhet om klimatförändringar, social ojämlikhet och etiskt ledarskap kommer kraven på transparent och ansvarsfull rapportering bara att öka i framtiden. Tekniska framsteg kommer att göra det lättare att samla in och analysera data, medan nya lagstiftningsinitiativ som CSRD kommer att forma rapporteringsstandarder. Samtidigt kommer investerare och konsumenter att fortsätta att lägga vikt vid ESG-faktorer i framtiden - förmodligen mer än nu - vilket kan leda till en ökad integrering av ESG-kriterier i både investeringsbeslut och konsumentbeteende.
Det ständigt ökande fokuset på hållbarhet innebär att en organisations ESG-strategier måste vara flexibla och lätt kunna anpassas till nya möjligheter och utmaningar. Detta inkluderar kontinuerlig övervakning av ESG-resultat, regelbunden uppdatering av mål och strategier samt en vilja att lära sig ny kunskap och förbättra verksamheten. Kontinuerliga förbättringar säkerställer att organisationens ESG-rapportering förblir relevant och effektiv och att organisationen kan reagera proaktivt på förändringar på marknaden och i samhället.
LÄS ÄVEN: Gör dig redo att uppfylla kraven i CSRD
